Oj det här blir inte lätt, var vi nog många som tänkte när Djurgården satte högsta fart från nedsläpp. Efter ett par fantomräddningar blev Anders Lindbäck till sist, helt logiskt, tvungen att kapitulera på Marcus Ragnarssons slottskott. MatchKlockan stod då på 04:00 och Djurgården dominerade varje del av banan. Inte märktes det att fyra ordinarie centrar var borta. Jacob Josefsson, ni vet junioren som dödade Brynäs första gången lagen möttes i år, var helt lysande som stockholmslagets andrecenter.
Brynäs lyfte dock upp spelet men det var bara andrakedjan som lyckades skapa något konstruktivt framåt. Mads Hansen hade tre högkaratiga lägen men avsluten vara antingen lama eller bommade. När så fjärde läget kommer i mitten på andra perioden och klangen från ribban förkunnade ytterligare en miss slet vi vårt hår i förtvivlan; Helt i onödan skulle det visa sig, för domare Vinnerborg tar efter en stunds fortsatt spel hjälp av videodomaren, och dömde mål - något den fulltaliga publiken redan förstått av reprisbilderna på jumbotronen.
Nu kändes helt plötsligt Brynäs som det starkare laget. Man låg på för ett ledningsmål men pucken ville inte in bakom Wesslau. Istället hände det som så ofta händer när ett lag ligger på utan att få utdelning: ett slumpmål i baken. David Printz skickar in en puck mot mål från sin backplats, pucken tar i stolpen och slinker studsar in via ryggen på Anders Lindbäck.
Men Brynäs ger sig inte, och det antar jag är den stora skillnaden mot fjolåret: underläge med ett mål är inte automatiskt lika med förlust. Efter en stark forcering fick hemmalaget retroaktiv utdelning på sitt konsekventa spel. Först ett powerplay mål av Daniel Widing som bör bjuda Peter Nolanders på en semla efter dennes underbart oväntade passning genom hela Djurgårdsboxen.
Av bara farten, trots en time-out från Montén efter kvitteringen för att försöka vända matchbilden, gör Jörgen Sundqvist 3-2 på ett direktskott från blå. Den pucken borde kanske Djurgårdsmålvakten ha tagit, men Brynäs behövde inte be om ursäkt. Det kändes välförtjänt då.
Efter Brynäs vändning inser Stockholmarna allvaret och sätter återigen full fart framåt. Slutspelsplatsen står på spel och man har absolut inget kvar att förlora. Men trots att man parkerar långa stunder i anfallzonen lyckas man inte skapa några riktigt heta kvitteringslägen. Brynäs rider ut stormen till publikens stora jubel.
Brynäs har nu kopplat ett grepp om den åttonde och sista slutspelsplatsen. Fördel Brynäs som sagt, men jag vill ändå inte räkna bort Djurgården som har sex poäng upp med tre matcher kvar. Stockholmarna spelade stundtals bländande energirik ishockey och har som jag ser det trots allt stor chans på full pott i kvarvarande matcher (Skellefteå hemma, Södertälje borta och Frölunda borta). Då gäller det alltså för oss att ta minst fyra poäng i våra (HV borta, Timrå hemma och Färjestad hemma).
Kan bli svårt.
Diverse:
- Det var Stig Salmings tur att få en vepa uppskickad i Läkerolens tak. Stygge Stigge såg beskedlig ut när han fick motta publikens starka hyllningar innan nedsläpp.
- GD uppmärksammade Niklas Anger inför matchen. Hur det gick för den forne Brynäsforwarden? Han var inne på tre baklängesmål och inget framåt.
- Brynäs har nu fyra raka segrar med Anders Lindbäck i målet. Gör inget dumt nu Czarnecki, låt killen få fortsätta ända in i kaklet.
- Jag gillar att man spelar med så mycket energi men utan att för den skull bjuda motståndarna på några billiga utvisningar. Djurgården fick bara ett läge i spel med en man mer, Södertälje senast fick inte ett enda!
Mer läsning:
