Det brukar gå att mäta tunga förluster i hur lång tid det tar Hockeysossen att publicera en kommentar. Den har i skrivande stund ännu inte dykt upp på hans blogg… Mötte honom som hastigast innan nedsläpp och han var nervös. Se det som en bonus var mitt tips, njut medan det varar.
Det var innan matchen det… 0-2 i en vansinnigt tråkig tillställning. Brynäs fick smaka på egen medicin: stängt, tillknäppt, fokuserat. Enda skillnaden är att Färjestad gör det bättre. Jag räknade till två riktiga målchanser för Brynäs på hela matchen: Molins stolpträff och Micke Linds friläge, båda i den första perioden, när det fortfarande såg ganska bra ut.
Färjestad skapade inte heller någonting, förutom målet som föregicks av svagt sargspel av Lasse Jonsson. Lindbäck kunde inget göra ensam mot en fristående Marcus Pålssons, och gjorde en prickfri match även om han inte sattes på några större prov.
När Färjestad väl kopplat greppet släppte de inte och Brynäs hade inte verktygen för att dyrka upp det kompakta försvaret, trots flera försök i power play.
Viss kritik kan riktas mot Czarneckis coachning av laget. Efter två perioder kunde vi konstatera att ingen av formationerna fungerade, speciellt förstakedjan med Dackell, Dixon och Widing hade det tungt. En ommöblering i början av tredje var det man förväntade sig, men Brynästränaren körde vidare på sina fyra kedjor. Den enda förändring som gjordes var att bänka Silfverberg och låta Widing köra dubbla byten. Det gav ingen effekt.
De flesta har nu dömt ut Brynäs chanser i den här kvartsfinalserien, men jag ser fortfarande en liten chans. Färjestad förtog sig inte i den här matchen och hade förmodligen både en och två växlar till att lägga in. Det finns en chans att det smyger sig in en “det här var ju lätt”-mentalitet hos Värmlänningarna. Då finns chans att vi kan ta dem, även på deras hemmaplan.
Kristin forsätter sin intervjuserie. Den här gången har Sportbladets toppbloggare Tomas Ros hamnat under luppen. Jag har bara en liten kommentar:
Har Tomas några fördomar mot supportrar?
-Alla supportrar är enögda, i synnerhet Brynässupportrar, svarar Tomas. De är så vana vid framgång att de numera skyller allt på domaren när något inte går deras väg.
Vana vid framgång? Hur tänkte han då? Jag har varit med ganska länge nu (20 år, typ) men bara upplevt två SM-guld, det senaste för 10 år sedan. Jag vet att många supportrar inte ens upplevt det men van vid framgång är jag definitivt inte. Den slentrianåsikten är en kvarleva från stenåldern, eller ja 80-talet i varje fall.
Nej, van vid framgång är jag inte men en viss kvalvana har jag däremot fått.
Läs hela intervjun här.
Leif Boork fortsätter, sin vana trogen, att skapa rubriker. Nu senast i Expressen. Många får en släng av sleven men den kanske hårdaste kängan får Brynäsbacken Lars Jonsson. Så här skriver Boork:
Lasse Jonsson har tillhört de där spelarna jag aldrig haft någon större respekt för. Begåvad men lat. Spelar gärna i sin 80-procentiga bubbla.
Där är allt tryggt.
Du har så många verktyg i din låda som andra spelare bara kan önska sig. Händerna, skridskoåkningen, skottet, speluppfattningen.
Men markeringen i defensiven är för dålig. Att gå först in i närkamperna är inte Din grej.
Och de små marginalerna, som ser ut som nonchalans, verkar aldrig försvinna.
Du har fått stort förtroende av Niklas Czarnecki i år. Du har gjort många poäng. Men med Din begåvning och Din förmodade lön, så är kraven i slutspelet att förbättra de egenskaperna jag just räknat upp. Om Brynäs ska ha en chans.
Det är de kraven man ska ha på en ledande spelare.
I kväll smäller det. Mot “omöjliga” Färjestad. Hoppas att Boorkens vassa tunga fungerar som tändvätska.
Juuso Hietanen har skrivit på för ytterligare två år. Med de har en av de viktigaste pusselbitarna inför nästa säsong fallit på plats. Det vi väntar på nu är bara Peter Nolanders underskrift. Han är den ende förutom Hietanen med en postitiv plus-minus-statistik efter grundserien.
Spelarstatistik Brynäs backar efter grundserien 08/09
Spelare |
Matcher |
Mål |
Pass |
Poäng |
+/- |
Speltid per match |
| Peter Nolander |
53 |
5 |
8 |
13 |
3 |
17:46 |
| Juuso Hiettanen |
54 |
3 |
15 |
18 |
1 |
23:29 |
| Jonathan Carlsson |
55 |
0 |
1 |
1 |
-5 |
08:28 |
| Lars Jonsson |
52 |
9 |
12 |
21 |
-6 |
25:11 |
| Jörgen Sundqvist |
54 |
4 |
4 |
8 |
-7 |
20:40 |
| Niclas Andersén |
55 |
0 |
8 |
8 |
-8 |
19:29 |
Hörde på bussen hem från Timråmatchen att Lindbäck talat bredvid mun på krogen i helgen och bekräftat att han är klar för Timrå nästa säsong. Jag har ingen möjlighet att bedöma sanningshalten i påståendet, och egentligen bryr jag mig inte heller. För nu är vi i äntligen i slutspel. Nothing else matters.
Timrå chockade Brynäs med en ursinnig forechecking från första nedsläpp. Eller chockade är nog fel ord, för det är så här man är vana att se medelpadingarna - speciellt på deras hemmaplan. Men trots att både 0-1 och 0-2 (Lindbäcks retur snyggt inslagen på volley av Anton Lander) kom som resultat av den höga pressen kändes det aldrig som ett ointagligt försprång. Konstigt med tanke på att Brynäs denna säsong haft för vana att peta in ett, max två mål under en och samma match.
Nej, när Timrå lekt av sig rommen tog hemmalaget över - rejält - och det var ungdomarna som visade vägen. Sandin, Granström och Jakob Silfverberg stod för tre av Brynäs fyra mål denna afton och var den stora anledningen till att vi vände matchen och säkrade slutspel:
- 1-2: Power play-mål av Emil Sandin som rakade in returen på Granströms isskott.
- 3-2: Granström bakom mål till Silfverberg framför mål, PANG, direktskott mellan benen på Johan Backlund
- 4-2: Tre minuter senare, Timråback försöker möta en studsande puck men missar och ger Silfverberg friläge. Iskall dragning. Läkerolen kokade.
4-2 efter två perioder kändes fullt rättvist, men i tredje lyfter Timrå återigen upp spelet och skapar stunder av stort tryck. Reduceringen kommer oundvikligen men sedan håller Lindbäck och company tätt.
Silfverberg var matchens stora utropstecken. Både karriärens första och andra elitseriemål är tecken som skvallrar om 18-åringens insatser den här kvällen. Att Czarnecki sedan ger honom fortsatt förtroende när det är dags att gå ner på folk i tredje är ytterligare ett. Widing utgick efter känningar i benet, men mest av säkerhetskäl. Silfverberg var den som fick ta hans plats.
Nu stundar det slutspel. Overkligt.
Mer läsning:
Vissa (läs kvällstidningsmedia) vill göra gällande att Djurgården “i praktiken” redan nu har missat slutspelet. Tomas Ros, till exempel, påstår att Elitserien nu är död och att de lag som spelar slutspel (däribland Brynäs) redan nu är klara.
Hur resonerar man då?
Fakta:
- Det skiljer fem poäng mellan Brynäs å ena sidan och Djurgården och Modo å andra
- Det återstår två matcher och alltså sex poäng kvar att spela om
Om Elitserien verkligen vore död som Rosen anser skulle följande vara sant:
- Det är omöjligt för Brynäs att bara ta en poäng eller färre på dessa två matcher, alternativt
- Det är omöjligt för Djurgården (eller Modo) att vinna båda sina kvarvarande matcher
Brynäs kvarvarande matcher:
- Timrå (hemma)
- Färjestad (hemma)
Djurgårdens:
- Södertälje (borta)
- Frölunda (borta)
Modos:
- Frölunda (borta)
- Södertälje (hemma)
Som jag ser det är det ett långt ifrån omöjligt scenario att Brynäs missar slutspelet trots försprånget. Jag set det som osannolikt att inte något av Djurgården eller Modo vinner båda sina kvarvarande matcher, och då måste helt plötsligt Brynäs ta minst två poäng (eller ett poäng om det är Modo som är hotet) mot Timrå och Färjestad. Kan bli svårt. Tur att vi har fördelen av hemmaplan. Det höjer oddsen till, ska vi säga 60 procents chans att gå till slutspel?
Har just läst en skön intervju med en av mina idoler från tiden då jag på allvar började intressera mig för hockey. Åke Liljebjörn, klassiskt skolad målvakt med en glimrande plockhand. Jag befann mig på ståplatsläktaren bakom den dåvarande brynäsmålvakten när denne klarade ut ett två mot noll-läge! genom en sidledsförflyttning och en fantomplock. De stående ovationerna efter den insatsen ville aldrig ta slut. GD klockade hyllningarna till 45 sekunder vill jag minnas. Där och då etsade sig namnet Liljebjörn fast i min hjärna och minnet av den sekvensen är en av mina kära livet ut-följeslagare.
Ta och läs intervjun med Åke Liljebjörn hos Kristin på läktaren vettja.
Daniel Widing har ända sedan han tackade nej till Brynäs kontraktsförslag varit en ryktenas man. Själv har han deklarerat intresse för spel i NHL eller KHL nästa säsong, men nu gör Gefle Dagblad gällande att ett annat alternativ seglat upp och blivit ett hett rykte.
Skellefteå ska tydligen vara intresserat av Brynäsforwarden. Ett trumf norrlandsklubben har gentemot Brynäs är att nära vännen Mathias Månsson spelar där.
Den som lever får se.
Läser på Aftonbladets hemsida att förre SSK-tränaren Leif Strömberg ska vikariera för Niklas Wikegård som expertkommentator i SVT:s Hockeykväll. De har i och för sig båda en bufflig framtoning men med den viktiga skillnaden att Wikegård använder finess och sällan är plump.
Här finns annars ett par avtecknade exempel på Strömbergs förmåga att uttrycka sig verbalt för den som har en annan bild än jag själv:
Som tur är rör det sig bara om ett program, och vem vet - han kanske gör mig förvånad. Han kanske till och med är bättre på media än som tränare. Den här sågningen av “Strumpans” lagledande gjorde till exempel Leif Boork i höstas:
Jag tycker att Leif Strömberg saknar förmågan att få sina lag att spela kombinationsishockey.
Den strategiska blicken och känslan saknas. Med piska och morot kan han åstadkomma mycket. Men spelsystemet, strategin och lugnet saknas i alltför hög grad.
Eller är jag för hård nu?
